När det går för långt. Ehh, kort.
Aldrig för har linje 35 skådat något så vackert som idag: Smutsigt hår och gårdagens smink, iklädd årets kortaste kjol. Nej det gjorde ingenting att jag var risig som få idag när jag trippade fram i min svarta volangkjol på Stockholmsstads gator. För vart jag än gick vände sig folk om för att stirra/skratta/peka/välj själv.
Den är midjehög med små blommor på. Och kort. Väldigt kort. Det tänkte jag inte på när jag köpte den i London förra sommaren så den har fått hänga övergiven och ensam i garderoben. Tills idag alltså. Och efter diverse blickar från män gamla nog att vara min gammelmorfar så kan jag konstatera att den åker in i garderoben igen.
Den är midjehög med små blommor på. Och kort. Väldigt kort. Det tänkte jag inte på när jag köpte den i London förra sommaren så den har fått hänga övergiven och ensam i garderoben. Tills idag alltså. Och efter diverse blickar från män gamla nog att vara min gammelmorfar så kan jag konstatera att den åker in i garderoben igen.
Trackback