e m m a . h o l d e n

Jag har gått under hela den här sommaren med en känsla av att jag har glömt något viktigt. Juste ja! Blogg-jäkeln. Och nu hittade jag tillbaka hem till den. Den ser likadan ut som sist vi sågs. Det gör väl jag också i och för sig. Ett blåmärke hit och dit och ett och annat ärr. Lite rikare på livserfarenheter och lite klokare kanske. För jag har bott solo hemma hos mig med babe hela sommaren och vi har badat/bråkat/pussats och allt sånt där mys som man kan passa på när ingen annan ser eller hör. Och så var det den där road-trip'en till Peace & Love för att slänga en pizza på Fji. Det blidde ännu en roadtrip ner till Göteborg för att göra Avenyn osäker och bo på ett vandrarhem som luktar fisk. Det har varit häng vid min sjö, grillkvällar, billig öl på krogen, nattbussar när solen gått upp, shopping och hemmafester. Men mest jobb. Massa jobb. En vecka ledighet har jag haft. Den ni.

Men tillbaka till det här med hela blogg-grejen. Det svider lite i hjärtat (elller fingrarna kanske mest?) att säga att jag lessnat på hela grejen. Det kommer väl antagligen inte som någon huge suprice eftersom att jag sugit på den fronten det senaste halvåret. Men det är svårt. Jag VILL skriva av mig och ordblaja men tiden finns inte. Mellan 07.00 och 18.00 befinner jag mig till och från jobbet där jag sitter framför en dator så när jag kommer hem så är jag liksom iiinte riktigt så pepp på att sätta mig framför en igen. Å andra sidan så har jag gjort så sjukt mycket på senaste och shoppat och fotat och ja... you know the drill. Hämtat blogg-stuff hehe. Men vi får se hur det här går. Antingen kommer jag in i det hela igen när kvällarna blir kalla och blöta och jag inte är så sugen på att hänga nere vid vattnet, eller så är min blogg-era helt enkelt över. Men är ni med mig än så länge?