MOSHPIT OPEN.


- by flickr.

Har äntligen en lugn och harmonisk stund efter helgen på Moshpit Open. Jag har jobbat konstant sen fredags till sent igår - men det har varit gött. Grymma (och då menar jag GRYMMA) band, skön stämning och mysiga gäster. För er intresserade så täntke jag langa en sammanfattning av helgen, för er andra så är det bara att scrolla vidare. Det blir dock ett bildlöst inlägg.

FREDAG: Jag och Noah sätter oss på pendeln för att 2,5 timmar senare komma fram till festivalområdet. Det är mörkt, svinkallt och stressigt. Instrument saknas, utrustning har inte anlänt, scener ska riggas, tält ska upp och om 12 timmar är det tänkt att första bandet ska stå på scen. Jag lever på kaffe, Monster som festivalen blivit sponsrade av och cigg. Kl. 2 blir vi beordrade att gå och lägga oss av Franco (som också är en av arrangörerna) att gå och lägga oss så vi ligger 5 pers i ett teeny-weeny rum och flåsar.


- by tumblr.

LÖRDAG: Går upp kl. 5 och pallrar mig tillbaka till festivalområdet med noll timmars sömn i kroppen och försöker hjälpa till, 6 timmar kvar till insläppet. Vid 8-tiden dyker alla funktionärer upp och får sina uppgifter, CREW-tröjor och eventuella All Area Access-pass. Den tredje scenen har fortfarande inte dykt upp, ett band har missat sitt flyg, personer saknas och allt är bara allmänt stressigt. Vid 9 är det tänkt att första bandet ska dyka upp och soundchecka - dom kommer halv 11. Jag hjälper till vid incheckningen (där man tar emot alla band/managers som kommer) och delar ut deras AAA-pass och hänvisar dom till deras louger. Insläppet ska vara kl. 11 och första bandet (Surviving the Charade) ska upp 11.30, men allt blir försenat av diverse anledningar. Bandet får helt enkelt börja spela trots att inga har släppts in än och avslutar sin spelning framför drygt 15 åskådare. Stämningen är inte på topp. Men fler och fler band droppar in och med tiden är det fullt ös på alla 3 scener. Jag har ett photo/AAA-pass och galloperar fram och tillbaka mellan scenerna och backstage-området för att försöka hinna med att fota alla band. Efter ett par timmar tar jag en paus med STC-killarna i solen i form av några grovt välbehövda iskalla cider. Timmarna flyter på, jag har inte ätit eller sovit på över 24 timmar, men allt går bra. Banden är trevliga, lirar bra och verkar ha kul samtidigt som jag klättrar runt på och framför scenen för att knäppa bilder. Självklart så håller vissa band i sann rocker-anda på att trasha logerna och smuggla in och ut folk (Adept-sångarn, Robert, slog nytt rekord genom att bli utslängd 4-5 gånger men lyckades ändå ta sig in gång på gång. Imponerande!) men allt flyter på. Älskar mina raster när jag kan hänga med banden, backstage eller bakom banden på scen. Äter min första måltid för dagen kl. 8 på kvällen. Det börjar bli mörkt och snorkallt och min kropp pallar inte mer av stressen och sömnlösheten. Dessutom så har mitt kamerabatteri dött och jag är på allmänt dåligt humör. Vid 9 tackar jag för mig och drar med mig Noah till huset där vi sov natten innan. Jag somnar dirr.


- by flickr.

SÖNDAG:
Vid 10-tiden är vi tillbaka på festivalområdet. Tanken är att vi ska säga hejdå till alla som är kvar och åka hem men vi stannar kvar och hjälper till med att rigga ner scenerna och montera ihop tälten. Upptäcker till min lycka att min kamera med ALLA bilder från gårdagen har blivit snodd. Orkar inte ens reagera. Sätter mig mina sista 3 cigg och lyssnar på spännande konversationer som förs av arbetarna via kom-radion.  Hälften går iväg för att äta och ta med sig cigg tillbaka till mig men kommer inte tillbaka på ett par timmar. Stämningen är inte på topp. Sen är det vår tur att äta och tro mig, den pizzan var en orgasm i min mun. Alltså jag hade nästan kunnat äta bajs (nej nu var jag äcklig) och älskat det eftersom att jag var så hungrig. Sörjer kameran och mina bilder. Men sen är det tillbaka till festivalområdet som gäller. Vet inte hur, men tiden flyter på. Vid 9 på kvällen packar vi ihop vårt och sällskapar hem med Franco. Alla är helt slut, luktar alkishörn, ser ut som stryk, och killarna drömmer om att få raka pungen. 2 timmar senare landar vi hemma hos Noah, scrubbar oss i duschen och däckar RENA i en TOM säng i ett TYST rum UTAN dunka-dunka från någon festival.



Postat av: david

hahaha. robert.

Han är bra på att vara full.

2010-09-14 00:31:38

KOMMENTERA HÄR:

NAMN:
Kom ihåg mig?

E-MAIL: (publiceras ej)

BLOGG:

KOMMENTAR:

Trackback